Nu händer det igen. Tredje gången gillt.
Jag byter blogg. Men den här gången lämnar jag blogg.se till förmån för bloggerska.se.
Det känns lite mer personligt, det känns mer jag. Jag gillar't helt enkelt.
Jag har redan smygstartat lite där. Bott in mig lite sådär.
Välkommen du med.

/Linnea Eleonor.

Goder dagens.
En grå och regning dag i Uddevalla. Jag ska göra chokladbollar senare har jag bestämt mig för.

Annars sitter jag mest här och hänger. Försöker få tummen ur. Lata jag.
Men det är söndag och det är faktiskt en dag då jag unnar mig själv att få vara lat.

Ikväll blir det nog bakad potatis med nån god röra, chokladbollar och Harry Potter-film.
Visst låter det härligt? Well, that´s my style..

Tänkte bara informera om att idag har jag haft en precis lika inspirerande och givande dag som vanligt.

Thank GOD it´s fredagsmysdax!
Efter en lugnare dag inom vården känns det som en peeeerfeeeekt fredag för just fredagsmys.
Vädret hjälper också till, tack vädret. Yeeeah, fredaaaagsmyyys!!

Jepp. Fredagsmys blir det idag. Det blir god mat, det blir fnall (alltså onyttigheter som typ snacks och godis), det blir film, det blir fredag, det blir mys! Fredagsmys!
Ojoj, nu får jag nog ta och sansa mig. Men det liksom kastade sig på mig, fredagsmyslusten.

Det är nog alla tokgamlingar som smittat av sig lite tokighet.

Blöh. Idag känner jag verkligen att jag jobbat inom vården. Den där tunga, slitsamma och stressiga vården som så många pratar om. Personalbrist. Det hemska är att när det är personalbrist så blir det brister i det mesta. Säkerhet t.ex. Hade det hänt något allvarligt idag (utöver det som hände) så hade vi inte varit personal nog att kunna handskas med det. Det är en rätt läskig tanke. Gamlingarna lever i ovisshet och bäst är väl kanske det, eller ja, de vet ju att det är dåkigt med personal, menalla förstår nog inte att det leder till större faror än att vi kommer tio minuter sent med elvakaffet. Jag har haft en kvarts rast på nio timmar och jag känner mig lite overklig. Slutade vid fyra men det tar liksom en stund att varva ner. Är lite mosig i hjärnan.
Och plötsligt blev jag så HIMLA sugen på youghurt.

Har precis kommit hem från Överby. Vi åt på MAX. Det finns få saker som gör mig så glad som att få äta på MAX. MAX är bäst. Apan tyckte att jag skulle bli den nya MAX-tjejen, ungefär som Gina Tricot-tjejen. Jag undrar hur man gör då?

Nu ska det bli mys. Imorgon jobbar jag till fyra. Lite pengar till kassan är alltid bra.

En intressant sak hände ju faktiskt häromdan. Jag försökte stå emot mitt godissug och slog till på torkade päron istället (fastän vi alla vet att frukt INTE är godis). Öppnade förpackningen och skulle just börja mumsa när jag upptäckte att alla de små ihopskrumpna päronen påminde mig om något...

Ojoj. Jag känner mig så oinspirerad.
Vädret utanför känner sig nog väldigt insiprerat däremot.
Nyss sken solen och det var vacker höstdag ute. Nu är det mörkt som på natten och åska.
Åska i Oktober. Hum.
Nu kom det hagel också!
Wow.
Och nu är himlen blå.

Ja, jag har jobbat på det här inlägget i ca en kvart nu och det verkar inte bli mer spännande än såhär.

Jag vet inte riktigt om jag är normal eller inte när det kommer till drömmar. Jag drömmer så galet galet och galet intensivt. Apan drömmer mardrömmar några gånger om året, jag kan drömma mardrömmar några gånger i veckan. Oftast handlar drömmarna om att jag blir jagad av någon/något. Fast den senaste tiden har jag kunnat styra min mardrömmar. När det blir läskigt så tänker jag inne i drömmen att det är en dröm och att det är jag som bestämmer. Så bestämmer jag att det som är läskigt i drömmen ska försvinna, så gör de det. Det är nästan mer scary än själva drömmen. Men väldigt skönt att känna att man har kontroll över något. Lite ironiskt bara att det är just drömmar... Hum.

Taaadaaa. Nu trodde ni nog att jag gått och avlidit. Men nejdå. Jag är frisk nu. Som en nötkärna (med lite snor på). Jag har flängt runt och haft det bra de senaste dagarna så bloggen har jag likosm inte riktigt tänkt på. Men nu känns det som att den gamla vanliga vardagen lägger sig till rätta igen.

Har premiärsovit mitt fina rum i fredags och det var najs. Som att sova i en gräddbakelse ungefär. Och på tal om gräddbakelse, idag ska jag fika med Carolina. Det ska också bli najs. Klockan tolv ska vi sammanstråla på Yerba.

För övrigt är allt bra som sagt. Jag har inte så mycket mer att förtälja om nu.
Baj baj.

Jag tänkte berätta något som tyngt mig en ganska lång tid och som jag inte riktigt har vetat hur jag ska säga. Nu känner jag dock att det inte håller längre jag måste komma ut med det här för att kunna gå vidare.
Jag och min kropp ska skiljas.
Jag har funderat på detta ett tag och den senaste veckan har droppen runnit över bägaren så att säga. Kärleken har väl helt enkelt tagit slut. Det finns ingen vardagsromantik ens och jag känner att vi inte längre kan göra varandra glada. Den senaste veckan har vi varit i några hetsiga disskusioner då jag bett min kropp friskna till med den vill inte lyssna på detta utan vi har valt att gå skilda vägar. Jag går vidare mot ett friskt liv med en frisk kropp, satsar på att kunna ta över kanske någon friidrottare alternativt någon supermodells kropp. Det är bara att höra av sig. Jag ligger här och väntar så länge.
Sjuk. Och jävlig.