Kom Igen Linnea

Något som är väldigt trist är att förlora vänner. Bara sedan i somras har jag förlorat en vän. Fast jag kan ärligt känna att vid närmare eftertanke så var vi nog inte så bra vänner som jag trodde att vi var. Vi kom varandra aldrig särskilt nära, fast vi umgåtts i flera år. Jag känner att problemet har varit att vi aldrig pratat allvar med varandra, vi har aldrig pratat mycket om viktiga saker, öppnat oss för varandra. Jag vet inte varför vi inte gjort det, vi har väl varit lika kassa på det båda två antagligen. Sen kan jag känna att jag ytterst sällan har fått någon uppskattning av denna personen. Ibland är det ju kul att få höra att man är omtyckt såklart. Eller bara få ett sms med en undran om hur man mår. Men sånt händer inte, och då blir jag nästan lite pissed off och tycker att då kan det vara. Jag har ändå andra vänner som iallafall verkar som att de bryr sig om mig. Så då ger jag all min kärlek till dessa istället.

Sen händer det också att man vinner nya vänner och det har jag också gjort under sommaren! Carolina jobbade med mig på Ryttaren och jag kände med en gång att vi kom överens och kunde ha kul ihop. Carolina gick teater på Sinclair när jag gick där, men då pratade vi minsann aldrig med varandra. Nu pluggar hon i Skara så dit ska jag åka och hälsa på någon helg som inte ligger allt för långt bort. Då blir det party, senaste vi partade var så himla kul så jag hoppas på en repris.

Jag ska även dra mig till Borås och hälsa på Lisa! Lisa ska bli bibliotekarie och hålla till i Borås de närmsta tre åren, så klart man måste komma och se hur hon har det. Väckte mitt Lisabehov till liv i helgen då vi träffades för första gången på jäääättelänge, så nu saknar jag Lisa som bara den. Så snart så blir det Borås!

Kontentan av detta blev "you win some and you lose some". Och så är det med det.